Skogen var inte lättillgänglig, men en mäktig plats att vistas i. Det pratas mycket om vikten av biologisk mångfald. Här kunde jag se den på nära håll - livet och döden i skogen och hela den där kedjan som är så viktig för livets helhet. Jag såg även spår av björn i skogen. Jag var inte orolig. Fanns björnen i närheten hade den gått undan när den hörde mig.
Dessa skogar och varsamt brukade kontinuitetsskogar fortsätter att avverkas i en till synes oförminskad takt i vårt land. Denna naturmiljö är förutom sin skönhet långt viktigare för allt liv än vad vi tidigare trott.
Jag såg i veckan på "Träd kan rädda klimatet", ett program från Vetenskapens Värld (finns på SVT play), där Thomas Crowthers forskarteam har undersökt skogens förmåga att binda koldioxid.
Det som borde sprida ett rejält eko långt utanför forskarkretsar är att forskningen har visat att gammal skog med ett fungerande ekosystem binder betydligt mer koldioxid än i avverkade skogar som sedan återbeskogats. Det är framförallt den oförstörda marken med allt sitt myllrande liv som binder mer koldioxid än vi känt till.
Crowther har bl. a. presenterat sin forskning och dess slutsatser vid det senaste klimatmötet i Dubai.
Skogen kan inte ensam rädda klimatet, men den ge att avsevärt bidrag om vi skyddar våra naturskogar och återplanterar redan kalhuggna områden.
Frågan är om vår beslutsfattare lyssnar denna gång. Jag vågar inte tro det, men det sista som överger mig är hoppet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar