Det nya är jag själv, där jag befinner mig i livets rullande hjul. Sedan ett halvt år tillbaka är jag heltidsledig. Jag äger min tid till största del. Det nya är att jag nu kan vistas här under längre perioder under hösten - den tid då allt lugnar sig i naturen och när samma natur visar upp sig från sin finaste sida.
Jag lever just nu. Det här är platsen där jag kan uppleva nuet i realtid. I lugnet och tystnaden finns bara jag och den natur som omger mig.
Jag ser moln, de små skiftningarna i vattnet, djur och fåglar. Jag söker inte upplevelserna och kräver inget.
Så här i gränslandet mellan sommar och höst är det mer liv i naturen. Flera hackspettar visar sig, liksom lavskrikorna. Smålommen äger himlavalvet och fiskgjusen visar sig vid flera tillfällen utanför min badplats.
Det här är mitt eget fönster till en försonande värld. Långt bort från den stora världens brand och galenskap. Det är ingen eskapism. Det är ett nödvändigt helande. Jag kan inte bortse från världens larm, men stuglivet ger mig lugn och perspektiv på tiden som är nu. Det gör det lättare att hantera min oro.
Solen lyser in genom fönstret. Det är dags att gå ut och ta mitt eftermiddagskaffe...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar