torsdag 2 augusti 2018
2 augusti 2018, utdrag ur dagboken - om baksidan av att leva i nuet.
Kommer från en härlig vecka i stugan i vårt nordliga landskap. Som vanligt denna sommar blev det en vecka fylld av sol, bad och värme, men även tid för hjortronplockning och några kortare vandringar upp på älskade lågfjäll.
Vi har tagit dagen som den kommer och på många sätt levt i det där omtalade nuet som ska vara så viktigt.
Att inte alltid vara på väg, vara någon annanstans i tanken är och kan många gånger vara en god sak. För vår mentala hälsa är det viktigt att kunna glädjas med stunden som den är fullt ut. Det kan ge sinnesfrid och skön avkoppling.
Men - även denna nulevandets livsfilosofi har även sin baksida. Att leva i nuet fullt ut kan ju faktiskt innebära att jag gör det jag gillar fullt ut utan omtanke på "nulivsstilens" konsekvenser.
Jag reflekterade över detta för en tid sedan en av dessa dagar då vattenskotrarna med deras förare hade hov i Norra hamn där jag bor. Till glädje för vattenskoterförarna, men till på påtaglig förtret för mig som ofrivilligt fick höra på oljudet.
En av mina Facebookvänner kommenterade det så att de bara har kul och lever i nuet. Först blev jag bara provocerad, men sen insåg jag att han har alldeles rätt - de lever totalt i nuet och bekymmersfritt i sin fossila aktivitet.
Min moraliska pekpinne blir därför att det inte alltid är okej att leva i nuet. Jag vill i stället slå ett slag för skulden, det moraliska samvetet och att i stället även ha blicken in i framtiden. Denna överhettade sommar påminns vi om det allt varmare klimat vi håller på att skapa. Jag är övertygad om att framtida generationer kommer att förbanna alla dessa lättjefulla "nuaktiviter" som allt snabbare tär på Jordens resurser och riskerar att skapa en allt mer skeenande klimatkris.
Vi människor behöver inte leva mer i nuet, vi behöver upplysning vad våra aktiviteter gör med planeten. Att fortsätta att leva i nuet kan likt strutsen vara lika med att stoppa huvudet i sanden...eller som att köra bilen i en allt snabbare fart rakt in i en bergvägg.
Förr eller senare tar allt slut. Som flertalet lever nu blir det snarare förr än senare...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar